Williams2017: Träd kompletterar varandra och maximerar solljusupptag
- Detaljer
- Träffar: 1356
Williams m.fl. konstaterar att träd tack vare sina olika naturliga växtsätt och förmåga att anpassa sin form till den yta som finns tillgänglig, kan komplettera varandra, och en mångfald av trädslag kan fylla luckorna vertikalt (uppåt) mellan grenar och blad. Detta maximerar deras kombinerade förmåga att ta upp solljus vilket gynnar biomassan. Artikelförfattarna har tittat på 37 försöksytor i Quebec med unga (4 år) tempererade-boreala trädslag, allt ifrån monokulturer upp till en försöksyta med 12 olika trädslag. Artikelförfattarna antyder att plantager med fler trädslag är mer produktiva och motståndskraftiga. En mix av snabbväxande trädslag som tål skugga dåligt och långsamt växande träd som tål skugga kan öka produktiviteten i skogen. Läs hela studien i Nature Ecology and Evolution.
Elison2017: Träd, skog och vatten: insikter för en het planet
- Detaljer
- Träffar: 1405
Ellison och 21 medförfattare gör en litteraturstudie som visar att interaktioner mellan skog, vatten och energi bygger upp kolinlagring, kyler landytor och fördelar vattenresurser. Författarna menar att dessa skogliga vatten- och energicykler inte integreras väl i dagens regionala, nationella och globala beslutsfattningar gällande klimatanpassning, mark- och vattenanvändning. De uppmanar till en prioritering av de hydrologiska och klimatavkylande effekterna av träd och skog medan kolinlagring ska ses som en sekundär men samtidigt värdefull biprodukt. Läs hela studien i Global Environmental Change.
Bright2015 - Albedo och andra biogeofysikaliska resultat av skogsskötsel
- Detaljer
- Träffar: 1321
Bright m. fl. skriver om att skogsbruk och annan markanvändning inte bara förändrar kolbalansen, utan ger även biogeofysiska effekter, såsom påverkan på den infraröda värmestrålningsbudgeten och atmosfärisk turbulens, vilket leder till förändringar i flöden av värme, vattenånga, energi, koldioxid, andra spårgaser samt organiska och oorganiska aerosoler mellan markytan och atmosfären. Det tas sällan hänsyn till dessa biofysiska effekter i klimatpolitiken på grund av de många osäkerheter som råder gällande deras kvantifiering. I den här artikeln genomförs en litteraturstudie inom atmosfärsvetenskap och markekologi. Läs hela studien i Global Change Biology.
Gustavsson2017 - Effekt på klimatet av skogsbruk genom substitution
- Detaljer
- Träffar: 1702
Gustavsson m. fl. beskriver tre olika scenarion för skogsbruket i Sverige: business as usual, högre uttag av biomassa, samt lägre uttag än nuvarande. Utifrån det räknar de på hur klimatutsläppen varierar under ungefär hundra år framöver. De utgår även ifrån business as usual för förbrukningssida, vilket leder till att de konkluderar att det är bra på kort sikt att spara skog, så att mer koldioxid binds in, men att det på lång sikt är bättre att hugga skogen, och använda den till byggmaterial men även biobränslen. Studien är lömsk i och med att
- Författarna underlåter att skriva att biologisk mångfald kommer att drabbas hårt även fortsättningsvis.
- Författarna underlåter att nämna att med alla dessa tre scenarion är risken stor att tröskelvärden överskrids (tipping points).
- Författarna negligerar att tekniska utvecklingar inom energiområdet (t. ex. solceller) kommer onödiggöra flytande bränslen.
- Författarna negligerar faktumet att substitionseffekten inte fungerar i praktiken.
Du kan läsa hela studien i Renewable and Sustainable Energy Reviews.
Newbold2016: Har landanvändning gått över ekosystemgränsen?
- Detaljer
- Träffar: 1676
Newbold m. fl. har sammanställt data över förlusten av den biologiska mångfalden över världen. Frågan är huruvida den planetära gränsen överskridits redan. De upskattar att den biologiska mångfalden på 58% av världens landyta har minskat mer än vad som är långsiktigt säkert. Detta kommer att försvåra de globala utvecklingsmålen. Författarna rekommenderar att de kvarvarande naturområden världen över sparas, och att även områden som nu används av människor restaureras till att bli mer naturliga. Läs hela studien i Science.
Sida 1 av 3